Erika in Ireland

Life's brutal...Kan man säga annat? NÄR ska jag få gå ut med killen jag är kär i? Han vill ju...Jag vill ju...Det är en plåga...Men men. Kom då att tänka på mina ex av någon anledning. Tack och lov att jag har Alex. Kära Alex. =) Som jag kan diskutera med när jag vill, fast bara under begränsad tid innan vi blir som hund och katt och börjar slåss...Sen kom jag att tänka på ett senare ex...En som gjorde slut med mig för bara några månader sen..Och jag känner bara ilska...Åt helvete med dig! Sen kom jag på...Tack för att du gjorde slut med mig. Tack för att du frigjorde mig från alla band.
NU kan jag stanna här. Jag vill inte flytta hem till Sverige igen. Jag älskar Irland. Jag älskar människorna här. Livet här. Så TACK! Jag kan leva mitt liv här nu. Jag kan göra min karriär eller whatever. Jag kan göra precis vad jag vill. OCH INTE BLI en vanlig Svensson...Jag ska leva mitt liv fullt ut...=)

Idag hade vi Fire Safety at Work...En utbildning som var väldigt intressant OCH obligatorisk! Fick spruta med skumbrandsläckare och grejer =)

Och sen var jag ju givetvis med mamma och Didi också, som äntligen är här!! Vi gick i affärer och var i St Stephens Green Park...En helt underbar park mitt i Dublin. Och alla blommor blommade...Och det doftade så underbart...Vi hade så kul tillsammans...Och skrattade så mycket. Fast det gör fortfarande ont att skratta =( i min stackars bröstkorg...Jag menar, man använder ju ganska mycket kraft när man gör sån där lungräddning på folk...Usch, bara tanken på mitt stackars bröstben...Whatever.
Nu ska jag slappa och sen sova...Imorgon har jag en jobbintervju. Men jag har nästan bestämt mig för att stanna på Portmarnock..igen. Jag tror att jag skulle ha lämnat hotellet nu, om jag verkligen ville...Det är tydligen en väääldigt stor chans att jag blir Supervisor och det skulle betyda otroligt mycket...Vi får se...

I övrigt så önskar jag bara att alla kan vara lika glada som jag...